länge sedan sist...
Det går tyvärr långt mellan gångerna. Jag ska försöka berätta lite om allt vi nu gått igenom med vår lilla Meja som inte är så liten längre. Hon har hunnit bli hela 8 månader och har nu växt och blivit allt kraftigare. Hon är familjens lilla ögonsten och trivs jättebra i alla sällskap.
En kaxig liten brud som inte är så tykig längre när det väl kommer till kritan.
Meja har hittat två favorit lekkamrater som hon älskar att busa hos. Den ena är en 2 årig jack russel hane som bor ute på landet där de kan springa fram och tillbaka över ängen intill deras hus. Ena stunden jagar Meja honom och ena stunden jag han Meja. En hejdundrande fart är det över ängen i alla fall.
Meja har också blivit kompis med en katt längre ner på gatan. De har varit hundvakt åt Meja och det gick hur bra som helst. Deras 3 månader gamla kattunge var otroligt nyfiken och dem busade hela dagen. När meja skulle ut på promenad satt katten vid dörren och väntade tills Meja kom hem. Gulligt!
Meja har också hunnit vara hos veterinären ett antal gånger. Hon hade en "knöl" på ena sidan framför frambenet. Först frågade vi inne i värnamo när hon fick sin första vaccination men de trodde att det bara var en tillfällig svullnad eller något, men knölen var kvar efter en månad så då åkte vi in till värnamo igen. Två veterinärer som kollade på henne men ingen som visste vad det var. Vi skulle avvakta till efter sommaren. I augusti hade den fortfarande inte försvunnit så då valde vi att prova jönköping. Två veterinärer även där var inne och kollade på henne men ingen visste vad det var. De ringde tillbaka några dagar senare att de skulle ta ultraljud och operera bort knölen. Så upp på operation for vi. Fick bort knölen och åkte hem igen. Det gick några dagar och det började vätska sig, så upp igen och dränera. Hem igen och vätskan kom tillbaka. Denna gången när vi åkte upp satte dem in dränage på henne så att det dränerades hela tiden, så efter ett visst antal dagar fick vi ta bort det och nu ser det jättefint ut. En lång historia om en så liten sak som kunde varit stor.
"knölen" som Meja hade trodde dem att det var bara en fettknöl som växt med på henne.
Nu ska jag ut och gå en långrunda med henne. Hon ÄLSKAR att gå i koppel och dukig är hon också. :)
En kaxig liten brud som inte är så tykig längre när det väl kommer till kritan.
Meja har hittat två favorit lekkamrater som hon älskar att busa hos. Den ena är en 2 årig jack russel hane som bor ute på landet där de kan springa fram och tillbaka över ängen intill deras hus. Ena stunden jagar Meja honom och ena stunden jag han Meja. En hejdundrande fart är det över ängen i alla fall.
Meja har också blivit kompis med en katt längre ner på gatan. De har varit hundvakt åt Meja och det gick hur bra som helst. Deras 3 månader gamla kattunge var otroligt nyfiken och dem busade hela dagen. När meja skulle ut på promenad satt katten vid dörren och väntade tills Meja kom hem. Gulligt!
Meja har också hunnit vara hos veterinären ett antal gånger. Hon hade en "knöl" på ena sidan framför frambenet. Först frågade vi inne i värnamo när hon fick sin första vaccination men de trodde att det bara var en tillfällig svullnad eller något, men knölen var kvar efter en månad så då åkte vi in till värnamo igen. Två veterinärer som kollade på henne men ingen som visste vad det var. Vi skulle avvakta till efter sommaren. I augusti hade den fortfarande inte försvunnit så då valde vi att prova jönköping. Två veterinärer även där var inne och kollade på henne men ingen visste vad det var. De ringde tillbaka några dagar senare att de skulle ta ultraljud och operera bort knölen. Så upp på operation for vi. Fick bort knölen och åkte hem igen. Det gick några dagar och det började vätska sig, så upp igen och dränera. Hem igen och vätskan kom tillbaka. Denna gången när vi åkte upp satte dem in dränage på henne så att det dränerades hela tiden, så efter ett visst antal dagar fick vi ta bort det och nu ser det jättefint ut. En lång historia om en så liten sak som kunde varit stor.
"knölen" som Meja hade trodde dem att det var bara en fettknöl som växt med på henne.
Nu ska jag ut och gå en långrunda med henne. Hon ÄLSKAR att gå i koppel och dukig är hon också. :)
Kommentarer
Trackback
